Maximal lön
Vad Àr en maxlön?
En maxlön Àr ett pristak som sÀtts pÄ hur mycket ersÀttning en arbetstagare kan fÄ under en given tidsperiod. Det kan ÄlÀggas som en absolut nivÄ eller som ett förhÄllande mellan hög- och lÄglönetagare. Om det Àr en bindande begrÀnsning (under marknadslönen), kommer det att tendera att resultera i de vanliga problemen i samband med pristak och liknande priskontroller,. Àven om andra politiska övervÀganden kan vÀga tyngre Àn dessa kÀnda sociala kostnader.
En högsta lön kan jÀmföras med en minimilön eller det prisgolv som lÀggs pÄ vad arbetsgivare kan betala sina arbetare.
FörstÄ maxlönen
Som pristak kan en maxlön vara bindande (under marknadslönen) eller inte (över marknadslönen). I det senare fallet kommer maxlönen inte att ha nÄgon faktisk effekt pÄ utbetalda löner eller andra marknadsutfall. I fallet med en bindande maxlön kommer det förutsÀgbara resultatet att bli en brist pÄ högutbildade, höginkomsttagare, som inte kan kompenseras för det fulla vÀrde de skapar för sina arbetsgivare och naturligtvis minskar mÀngden arbetstid och anstrÀngning de kommer att vara villiga att erbjuda pÄ marknaden som svar.
Dessa arbetare kan individuellt minska mÀngden marginella anstrÀngningar de lÀgger pÄ sina jobb och vissa kan lÀmna marknaden för arbetskraft helt för att Àgna sig Ät egenföretagare,. pensionering,. fritid eller för att komma in pÄ andra arbetsmarknader dÀr maxlönen inte gÀller. Maxlönen kan införlivas över hela landet, branschen eller företagen, och ju större omfattning desto större blir dessa grundeffekter.
Denna brist pÄ högkvalificerad arbetskraft, liksom all brist, minskar bÄde konsument- och producentöverskott pÄ arbetsmarknaden och medför en viktminskning för samhÀllet. Vid maxlönen Àr mÀngden arbetskraft som efterfrÄgas av arbetsgivarna större Àn mÀngden arbetskraft högutbildade arbetare Àr villiga att tillhandahÄlla. AnstÀllningen av högkvalificerade arbetstagare kommer att minska nÀr de drar sig tillbaka frÄn marknaden, och arbetsgivare kommer inte att kunna fylla lediga jobb för högkvalificerat arbete. Företag som pÄverkas av maxlönen kommer att vara mindre produktiva och mindre lönsamma i den mÄn de Àr beroende av tillgÄngen pÄ högkvalificerad arbetskraft, och ju mer av ekonomin maxlönen gÀller, desto mer kommer samhÀllet som helhet att lida av detta. minskad produktivitet.
I en dynamisk mening kommer investeringar och kapital att tendera att flöda ut ur de drabbade företagen och högutbildad arbetskraft kommer att flöda ut ur ekonomin om inte arbetsgivare kan hitta sÀtt att kringgÄ maxlönen genom andra incitament eller former av ersÀttning. Dessa kan ta formen av icke-löneförmÄner, anstÀllningsbonusar eller dÄliga betalningar under bordet. Högkvalificerade arbetstagare som inte kan hitta lÀmplig sysselsÀttning kan strömma in i egenföretagare och starta företag, som de annars inte skulle föredra och kan vara olÀmpliga för, vilket minskar den övergripande kvaliteten pÄ entreprenöriellt omdöme och beslutsfattande i samhÀllet.
Med tanke pÄ de vÀlfÀrdskostnader som ÄlÀggs arbetstagare, arbetsgivare och samhÀllet i allmÀnhet av en maxlön, skulle det behövas betydande kompensationsvinster för att motivera en sÄdan politik. Typiska politiska motiveringar involverar moraliska argument mot rikedom och inkomstskillnader. Eftersom bristen pÄ högkvalificerad arbetskraft som resulterar kan utgöra ett stort hinder för intrÀde till vissa branscher, kan verksamhet som söker företag spela en stor roll. Hyressökande frÄn arbetsgivares sida som har en relativ fördel nÀr det gÀller att attrahera högkvalificerade arbetstagare (pÄ grund av lagliga undantag eller förmÄgan att betala icke-löneförmÄner sÄsom tillgÄng till elitmöjligheter för sociala nÀtverk ) kan ge den primÀra praktiska motivationen för politiken tillverkarna att införa och behÄlla en högsta lön.
Exempel pÄ maxlöner
USA:s president Franklin D. Roosevelt föreslog 1942 en marginalskattesats pÄ 100 % för inkomster över 25 000 dollar för att motverka krigsvinst och uppmuntra de rika att göra uppoffringar i monetÀra inkomster.
I dag blir maxlönen alltmer ett föremÄl för debatt under 2000-talet dÄ fler vd:ar och högsta chefer tar hem miljontals dollar i inkomster jÀmfört med minimilönen som en del av de anstÀllda i samma företag tjÀnar.
Det kommunistiska landet Kuba hade lÀnge en maxlön pÄ 20 USD per mÄnad för nÀstan varje jobb över hela landet, tillsammans med ett system med tvÄ valutor. Men det förÀndrades 2021, med löner som steg för att Äterspegla ett hopp i de totala priserna som ett resultat av enandet av de tvÄ valutorna. Den nya minimilönen pÄ 87 USD per mÄnad och maxlönen pÄ 396 USD per mÄnad bokar ett intervall pÄ 32 lönenivÄer som varierar beroende pÄ jobbet.
Egyptens banksektor drabbades hÄrt nÀr över tvÄhundra chefer avgick efter att landets centralbank tillÀmpat en maxlönelag pÄ cirka 5 800 dollar per mÄnad. Schweiz inledde en folkomröstning 2013, som misslyckades, som skulle ha begrÀnsat ett företags chefslön till tolv gÄnger den lÀgst betalda anstÀlldes lön.
Under 2017 krÀvde den brittiske politikern Jeremy Corbyn, efter Storbritanniens beslut att lÀmna Europeiska unionen (EU),. ett löneförhÄllande mellan VD och arbetare pÄ 20:1. Om det antogs i lag skulle detta ha inneburit att toppchefer i företag som tÀvlar om statliga kontrakt inte skulle kunna tjÀna mer Àn 20 gÄnger Ärsinkomsten för företagens lÀgst betalda arbetare.
AnhÀngare av maxlön hÀvdar att om man betalar mindre högre tjÀnstemÀn kan företaget skapa fler ekonomiska fördelar för alla. Men kritiker sÀger att företag skulle förlora topptalanger till andra företag och ekonomier som inte sÀtter ett tak för potentiella intÀkter.
För- och nackdelar med en maxlön
FöresprÄkarna hÀvdar att en maxlön sÀkerligen kommer att stÀrka ekonomin. Enligt deras uppfattning, om höglönetagare tjÀnar mindre, sÄ kan de ytterligare medel som blir över anvÀndas för att höja lönerna för andra och anstÀlla fler anstÀllda. Observera att denna uppfattning förutsÀtter att företagets intÀkter helt enkelt Àr givna och inte till stor del beror pÄ anstrÀngningar och beslut av högintjÀnande anstÀllda.
Med fler som jobbar, hÀvdar de, kommer det att betalas mer skatt, vilket i sin tur skulle innebÀra att regeringen och samhÀllet gynnas av en sÀnkning av de högsta chefernas löner. Det Àr oklart vad som ligger till grund för deras uppfattning att en förskjutning av fler löner frÄn höginkomsttagare i högsta inkomstskatteklasser mot arbetare i lÀgre skatteklasser kommer att resultera i större skatteintÀkter.
Dessutom, om lönerna för toppinkomsttagare i ett företag Àr direkt knutna till lönerna för minimilönanstÀllda i samma företag i form av ett förhÄllande, tror man att de högsta cheferna kommer att fÄ incitament att höja minimilönen för att fÄ en ökning av lönen sjÀlva. FöresprÄkarna hoppas att detta kommer att öka takten med vilken intÀkter och vinster sipprar ner till de lÀgre lönearbetarna i ett företag, en regering och ekonomi.
Kritiker och kapitalister hÀvdar att nÀr en regering engagerar sig i en ekonomis priskontroll,. Àventyras det ekonomiska tillstÄndet pÄ en fri marknad. Genom att sÀtta maxlöner skulle företagen fÄ fÀrre duktiga ledare och anstÀllda, eftersom de mer vÀrdefulla talangerna skulle vara ovilliga att arbeta för en maximerad avgift.
Maximallönelagstiftning skulle kunna skapa förutsÀttningar för en humankapitalflykt dÀr de mest begÄvade individerna emigrerar till friare nationer som kan betala dem deras vÀrde. I sjÀlva verket skulle en sÄdan politik inte leda till en mer produktiv och lönsam ekonomi som föresprÄkarna tror.
Höjdpunkter
â Ekonomer tror att ett sĂ„dant artificiellt pĂ„lagt tak pĂ„ lönerna orsakar marknadsineffektivitet och Ă€r oönskat pĂ„ en kapitalistisk fri marknad.
Maximalöner kan införas som en signal om social dygd för att motsÀtta sig inkomstskillnader eller för att gynna vissa politiskt inflytelserika företag och branscher framför andra.
Maxlönen Àr den högsta ersÀttning som ett företag kan betala en arbetstagare under en given tidsperiod.
