Basel III
Vad Àr Basel III?
Basel III Àr ett internationellt regleringsavtal som införde en uppsÀttning reformer utformade för att minska riskerna inom den internationella banksektorn genom att krÀva att banker upprÀtthÄller vissa skuldsÀttningsgrader och hÄller vissa nivÄer av reservkapital till hands. Det började 2009 och implementeras fortfarande frÄn och med 2022.
FörstÄ Basel III
Basel III rullades ut av Basel Committee on Banking Supervision â ett konsortium av centralbanker frĂ„n 28 lĂ€nder, baserat i Basel, Schweiz â kort efter finanskrisen 2007â2008. Under den krisen visade sig mĂ„nga banker vara överbelĂ„nade och underkapitaliserade, trots tidigare reformer.
Ăven om den frivilliga tidsfristen för att implementera de nya reglerna ursprungligen var 2015, har datumet upprepade gĂ„nger flyttats tillbaka och Ă€r för nĂ€rvarande jan. 1, 2023.
Basel III, Àven kallat det tredje Baselöverenskommelsen, Àr en del av ett fortsatt arbete för att förbÀttra det internationella bankregleringsramverket som pÄbörjades 1975. Det bygger pÄ Basel I- och Basel II -avtalen i ett försök att förbÀttra banksystemets förmÄga att hantera ekonomisk stress, förbÀttra riskhanteringen och frÀmja transparens. PÄ en mer detaljerad nivÄ strÀvar Basel III efter att stÀrka motstÄndskraften hos enskilda banker för att minska risken för systemomfattande chocker och förhindra framtida ekonomiska hÀrdsmÀltor.
Minimikapitalkrav enligt Basel III
Banker har tvÄ huvudsilos av kapital som skiljer sig kvalitativt frÄn varandra. PrimÀr 1 avser en banks kÀrnkapital, eget kapital och de avgivna reserver som framgÄr av bankens finansiella rapporter. Om en bank upplever betydande förluster ger primÀrkapitalet en dÀmpning som kan tillÄta den att klara stress och upprÀtthÄlla en kontinuitet i verksamheten.
Tier 2 avser dÀremot en banks tillÀggskapital, sÄsom ej offentliggjorda reserver och osÀkrade förlagslÄn.
Tier 1-kapital Àr mer likvidt och anses sÀkrare Àn Tier 2-kapital.
En banks totala kapital berÀknas genom att lÀgga ihop bÄda nivÄerna. Enligt Basel III Àr den lÀgsta totala kapitalrelationen som en bank mÄste upprÀtthÄlla 8 % av dess riskvÀgda tillgÄngar (R WAs),. med en minsta primÀrkapitalrelation pÄ 6 %. Resten kan vara Tier 2.
Medan Basel II ocksÄ Älade bankerna en minimikapitalkvot pÄ 8 %, ökade Basel III den del av kapitalet som mÄste vara i form av primÀrkapitaltillgÄngar, frÄn 4 % till 6 %. Basel III tog ocksÄ bort en Ànnu mer riskfylld nivÄ av kapital, Tier 3,. frÄn berÀkningen.
Kapitalbuffertar för tuffa tider
Basel III införde nya regler som krĂ€ver att banker upprĂ€tthĂ„ller ytterligare reserver som kallas kontracykliska kapitalbuffertar â i huvudsak en regnig dagfond för banker. Dessa buffertar, som kan variera frĂ„n 0 % till 2,5 % av en banks riskvĂ€gda tillgĂ„ngar, kan pĂ„tvingas banker under perioder av ekonomisk expansion. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt borde de ha mer kapital till hands under tider av ekonomisk nedgĂ„ng, sĂ„som en lĂ„gkonjunktur, nĂ€r de stĂ„r inför större potentiella förluster.
SÄ med tanke pÄ bÄde minimikapital- och buffertkraven kan en bank bli skyldig att hÄlla reserver pÄ upp till 10,5 %.
Kontracykliska kapitalbuffertar mÄste ocksÄ helt bestÄ av primÀrkapitaltillgÄngar.
HÀvstÄngs- och likviditetsmÄtt
Basel III införde likasÄ nya hÀvstÄngs- och likviditetskrav som syftar till att skydda mot överdriven och riskfylld utlÄning, samtidigt som bankerna har tillrÀcklig likviditet under perioder av finansiell stress. I synnerhet satte den en bruttosoliditetskvot för sÄ kallade "globala systemviktiga banker." Kvoten berÀknas som primÀrt kapital dividerat med bankens totala tillgÄngar, med ett minimikrav pÄ kvoten pÄ 3 %.
Dessutom faststÀllde Basel III flera regler relaterade till likviditet. En, likviditetstÀckningsgraden, krÀver att bankerna har en "tillrÀcklig reserv av högkvalitativa likvida tillgÄngar (HQLA) för att de ska kunna överleva en period av betydande likviditetsstress som varar i 30 kalenderdagar." HQLA avser tillgÄngar som snabbt kan omvandlas till kontanter, utan nÄgon betydande vÀrdeförlust.
En annan likviditetsrelaterad avsÀttning Àr den stabila nettofinansieringen (NSF), som jÀmför bankens "tillgÀngliga stabila finansiering" (i huvudsak kapital och skulder med en tidshorisont pÄ mer Àn ett Är) med mÀngden stabil finansiering som krÀvs för att hÄlla baserat pÄ likviditeten, utestÄende löptider och risknivÄn för dess tillgÄngar. En banks NSF-kvot mÄste vara minst 100 %. MÄlet med denna regel Àr att skapa "incitament för banker att finansiera sin verksamhet med mer stabila finansieringskÀllor pÄ en kontinuerlig basis" snarare Àn att ladda upp sina balansrÀkningar med "relativt billig och riklig kortfristig grossistfinansiering."
PoÀngen
Basel III Ă€r en uppsĂ€ttning internationella bankreformer och den tredje av Baselöverenskommelserna. Den skapades av den Schweizbaserade BaselkommittĂ©n för banktillsyn, som bestĂ„r av centralbanker frĂ„n hela vĂ€rlden, inklusive Federal Reserve i USA. Basel III syftar till att Ă„tgĂ€rda nĂ„gra av de regulatoriska bristerna i Basel I och Basel II som blev tydliga under finanskrisen 2007â2008. Basel III Ă€r planerad att genomföras fullt ut 2028.
##Höjdpunkter
Ett konsortium av centralbanker frĂ„n 28 lĂ€nder utformade Basel III 2009, till stor del som svar pĂ„ finanskrisen 2007â2008 och den efterföljande ekonomiska recessionen. FrĂ„n och med 2022 Ă€r det fortfarande under implementering.
Basel III Àr ett internationellt regleringsavtal som införde en uppsÀttning reformer utformade för att förbÀttra regleringen, tillsynen och riskhanteringen av banksektorn.
Basel III Àr ett iterativt steg i det pÄgÄende arbetet med att förbÀttra bankregleringsramen.
##FAQ
NÀr trÀder Basel III i kraft?
Delar av Basel III-avtalet har redan trÀtt i kraft i vissa lÀnder. Resten kommer för nÀrvarande att börja implementeras i januari. 1, 2023, och fasas in under fem Är.
Vad Àr Basel III?
Basel III Àr den tredje i raden av internationella bankreformer som kallas Baselöverenskommelserna.
Vad Àr mÄlet med Basel III?
MĂ„let med Basel III Ă€r att förbĂ€ttra reglering, tillsyn och riskhantering inom den globala banksektorn och att Ă„tgĂ€rda bristerna i Basel I och Basel II, vilket blev tydligt under nedsmĂ€ltningen av subprime-bolĂ„n och finanskrisen 2007â2008.
