Investor's wiki

Kredithändelse

Kredithändelse

Vad Àr en kredithÀndelse?

En kredithÀndelse Àr en plötslig och pÄtaglig (negativ) förÀndring i en lÄntagares förmÄga att uppfylla sina betalningsÄtaganden, vilket utlöser en avveckling enligt ett kreditswapavtal (CDS). En CDS Àr en kreditderivatinvesteringsprodukt med ett kontrakt mellan tvÄ parter. I en kreditswap gör köparen periodiska betalningar till en sÀljare för skydd mot kredithÀndelser som fallissemang. I det hÀr fallet Àr standard den hÀndelse som skulle utlösa avveckling av CDS-kontraktet.

Du kanske tÀnker pÄ en CDS som en försÀkring som syftar till att skydda köparen genom att överföra risken för en kredithÀndelse till en tredje part. Credit default swappar Àr inte reglerade och sÀljs genom mÀklararrangemang.

Sedan 2008 Ärs kreditkris har det talats mycket om att förnya och reglera CDS-marknaden. Detta kan Àntligen ske med ISDA:s 2019 föreslagna Àndringar av dess 2014 kreditderivatdefinitioner, som tar upp frÄgor som rör "snÀvt skrÀddarsydda kredithÀndelser."

Typer av kredithÀndelser

De tre vanligaste kredithÀndelserna, enligt definitionen av International Swaps and Derivatives Association (ISDA),. Àr 1) ansökan om konkurs, 2) utebliven betalning och 3) omstrukturering av skulder. Mindre vanliga kredithÀndelser Àr förpliktelseförsummelse, förpliktelseacceleration och avvisning /moratorium .

  1. Konkurs Àr en juridisk process och hÀnvisar till en individs eller organisations oförmÄga att betala tillbaka sina utestÄende skulder. I allmÀnhet ansöker gÀldenÀren (eller, mindre vanligt, borgenÀren) om konkurs. Ett företag som Àr i konkurs Àr ocksÄ insolvent.

  2. Betalningsförsummelse Àr en specifik hÀndelse och hÀnvisar till en individs eller organisations oförmÄga att betala sina skulder i tid. Kontinuerliga betalningsinstÀllelser kan vara en föregÄngare till konkurs. Betalningsförsummelse och konkurs förvÀxlas ofta med varandra: En konkurs berÀttar för dina fordringsÀgare att du inte kommer att kunna betala dem i sin helhet; en betalningsanmÀrkning sÀger till dina borgenÀrer att du inte kommer att kunna betala nÀr det förfaller.

  3. Med skuldsanering avses en förÀndring av villkoren för skulden, som gör att skulden blir mindre gynnsam för skuldinnehavarna. Vanliga exempel pÄ skuldsanering inkluderar en minskning av det kapitalbelopp som ska betalas, en sÀnkning av kupongrÀntan,. ett uppskjutande av betalningsförpliktelser, en lÀngre löptid eller en förÀndring av prioritetsordningen för betalningar.

FörstÄ kredithÀndelser och kreditswappar

En kreditswap Àr en transaktion dÀr en part, "skyddsköparen", betalar den andra parten, "skyddssÀljaren", en serie betalningar under avtalets löptid. I huvudsak tecknar köparen en form av försÀkring mot möjligheten att en gÀldenÀr kommer att rÄka ut för en kredithÀndelse som skulle Àventyra dennes förmÄga att uppfylla sina betalningsförpliktelser.

Även om CDS ser ut att likna försĂ€kring, Ă€r de inte en typ av försĂ€kring. Snarare Ă€r de mer som alternativ eftersom de satsar pĂ„ om en kredithĂ€ndelse kommer att intrĂ€ffa eller inte. Dessutom har CDS inte försĂ€kringsgarantin och den försĂ€kringstekniska analysen av en typisk försĂ€kringsprodukt; snarare baseras de pĂ„ den finansiella styrkan hos den enhet som ger ut den underliggande tillgĂ„ngen (lĂ„n eller obligation ).

Att köpa en CDS kan vara en sÀkring om köparen Àr exponerad för lÄntagarens underliggande skuld; men eftersom CDS-kontrakt handlas kan en tredje part satsa pÄ det

  1. chanserna för en kredithÀndelse skulle öka, i vilket fall vÀrdet pÄ CDS skulle stiga; eller

  2. en kredithÀndelse faktiskt intrÀffar, vilket skulle leda till en lönsam kontantavrÀkning.

Om ingen kredithÀndelse uppstÄr under avtalets löptid skulle sÀljaren som fÄr premiebetalningarna frÄn köparen inte behöva reglera avtalet, utan skulle i stÀllet gynnas av att fÄ premierna.

Credit Default Swaps: Kort bakgrund

1980-talet

PÄ 1980-talet lade behovet av mer likvida, flexibla och sofistikerade riskhanteringsprodukter för fordringsÀgare grunden för den eventuella uppkomsten av kreditswappar.

Mitten till slutet av 1990-talet

1994 skapade investeringsbanksföretaget JPMorgan Chase (NYSE: JPM) kreditswappen som ett sÀtt att överföra kreditexponering för kommersiella lÄn och för att frigöra lagstadgat kapital i affÀrsbanker. Genom att ingÄ ett CDS-kontrakt flyttade en affÀrsbank risken för fallissemang till en tredje part; risken rÀknades inte mot bankernas lagstadgade kapitalkrav.

I slutet av 1990-talet började CDS sÀljas för företagsobligationer och kommunala obligationer.

Det tidiga 2000-talet

År 2000 var CDS-marknaden cirka 900 miljarder dollar och fungerade pĂ„ ett tillförlitligt sĂ€tt – inklusive till exempel CDS-betalningar relaterade till nĂ„gra av Enron- och Worldcom- obligationerna. Det fanns ett begrĂ€nsat antal parter i de tidiga CDS-transaktionerna, sĂ„ dessa investerare var vĂ€l bekanta med varandra och förstod villkoren för CDS-produkten. Dessutom innehade köparen av skyddet i de flesta fall Ă€ven den underliggande kredittillgĂ„ngen.

I mitten av 2000-talet förÀndrades CDS-marknaden pÄ tre betydande sÀtt:

  1. MÄnga nya parter blev involverade i handel med CDS via en andrahandsmarknad för bÄde sÀljare och köpare av skydd. PÄ grund av det stora antalet aktörer pÄ CDS-marknaden var det svÄrt nog att hÄlla reda pÄ de faktiska Àgarna av skydd, Àn mindre vem av dem som var ekonomiskt stark.

  2. CDS började emitteras för strukturerade investeringsinstrument (SIV),. till exempel tillgÄngssÀkrade vÀrdepapper (ABS), inteckningsskyddade vÀrdepapper (MBS) och skuldförbindelser med sÀkerhet (CDO). och dessa investeringar hade inte lÀngre en kÀnd enhet att följa för att faststÀlla styrkan hos en viss underliggande tillgÄng.

  3. Spekulationerna blev frekventa pÄ marknaden sÄ att sÀljare och köpare av CDS inte lÀngre var Àgare till den underliggande tillgÄngen, utan bara satsade pÄ möjligheten av en kredithÀndelse för en specifik tillgÄng.

KredithĂ€ndelsernas roll under finanskrisen 2007–2008

Förmodligen, mellan 2000 och 2007 – nĂ€r CDS-marknaden vĂ€xte med 10 000 % – var kreditswappar den snabbast anvĂ€nda investeringsprodukten i historien.

I slutet av 2007 hade CDS-marknaden ett nominellt vÀrde pÄ 45 biljoner dollar, men marknaden för företagsobligationer, kommunobligationer och SIV uppgick till mindre Àn 25 biljoner dollar. DÀrför bestod minst 20 biljoner dollar av spekulativa vad om möjligheten att en kredithÀndelse skulle intrÀffa pÄ en specifik tillgÄng som inte Àgdes av nÄgon av parterna i CDS-kontraktet. Faktum Àr att vissa CDS-kontrakt passerades genom 10 till 12 olika parter.

Med CDS-investeringar elimineras inte risken; snarare flyttas det till CDS-sÀljaren. Risken Àr alltsÄ att CDS-sÀljaren skulle rÄka ut för en kredithÀndelse samtidigt som CDS-lÄntagaren. Detta var en av de frÀmsta orsakerna till 2008 Ärs kreditkris : CDS-försÀljare som Lehman Brothers, Bear Stearns och AIG misslyckades alla med sina CDS-Ätaganden.

Slutligen kan en kredithÀndelse som utlöser den första CDS-betalningen inte utlösa en nedströmsbetalning. Till exempel ingick det professionella tjÀnsteföretaget AON PLC (NYSE: AON) en CDS som sÀljare av skydd. AON sÄlde vidare sin andel till ett annat företag. Den underliggande obligationen fallerade och AON betalade de 10 miljoner dollar som skulle betalas till följd av fallissemanget.

AON försökte sedan ÄterfÄ de 10 miljonerna frÄn köparen i nedströmskedjan men lyckades inte i rÀttstvister. SÄ AON var fast med förlusten pÄ 10 miljoner dollar trots att de hade sÄlt skyddet till en annan part. Det juridiska problemet var att nedströmskontraktet för att sÀlja skyddet vidare inte exakt matchade villkoren i det ursprungliga CDS-avtalet.

Höjdpunkter

  • En kredithĂ€ndelse Ă€r en negativ förĂ€ndring av en lĂ„ntagares förmĂ„ga att möta sina betalningar, vilket utlöser avveckling av en kreditswap.

  • De tre vanligaste kredithĂ€ndelserna Ă€r 1) konkursansökan, 2) utebliven betalning och 3) omstrukturering av skulden.